Vi har rest vidare både en och två gånger sedan Mount Lavinia men en bit av oss saknar nog vår första anhalt, vilket var vårt första intryck av Sri lanka.
Här kommer därför mer från Mount Lavina hotel som vi hängde på några dagar vid deras pool & privata strand och bodde på sista natten. Ett lyxhotell med en gammal historia, och en stämning som förde en tillbaka minst 100 år. Med sin vackra miljö, sin fint klädda personal, alla starka dofter och tågen som tutade när de passerade blev upplevelsen som att medverka i en film.
[fusion_builder_container hundred_percent=”yes” overflow=”visible”][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”no” center_content=”no” min_height=”none”]
All mat och dryck var god och höll hög standard och kostade inte mycket mer än de lokala haken runt omkring. Hotellet är verkligen populärt bland lokalbefolkningen och bara under lördagen arrangerades det tre stora bröllop på olika delar av hotellet och övriga dagar var det andra festligheter på gång. Tänk och arbeta som eventkoordinator där!! Vår sista dag såg jag ett sällskap på ca 20 tjejer, alla klädda i starka färger och lite blingbling, på långbordet fanns minst 5 stora våningsfat med massa färgsprakande bakelser, det va så fint så jag stannade upp, tänkte fråga om jag fick ta ett foto men vågade inte… Ångrar mig lite för det va så himla ”bildskönt”, haha! Likaså missade jag en ”farbror med fin hatt” som jäktade förbi med en skylt i handen med guldsiffror på och en liten vacker plinga i andra handen, betydde meddelande till det rummet, hade också blivit världens bästa foto men lever man inte med högran på avtryckaren är det sådant som tyvärr bara upplevs, inte förevigas.
En dag gick jag och Legolas en tur på deras strand, vågorna var skrämmande höga och jag försökte överrösta vågornas dån med att förmana Legolas att inte gå längre ner… Passade på att ta några foton för att försöka fånga den härliga stämningen.
Vi gillade verkligen detta ställe och har ni vägarna förbi måste ni stanna för en natt eller två! Turtelsfarmen ligger 10 minuters promenad bort på deras privata strand och det får ni inte missa. Bilderna är tagna efter vårt besök där och vi är påväg mot hotellet igen.
Sista kvällen går vi fram till Taxiskulet utanför hotellet för att boka transporten till Hikkaduwa hos en av männen i vita skjortor. Inte en av dem fick en syl i vädret för direkt snappade en spinkig man med hockeyfrilla och klädd i snötvättade stuprörsjeans och svart linne upp vår förfrågan och sa att han hade en aircon minivan som kunde ta oss, vi prutade lite och kom överrens om 80USD. (Hotellets fasta prislista var 130USD.) Mannen frågade vart vi var ifrån och vi sa Sverige, han berättade att han har en syster i Lund som är gift med en duktig doktor som jobbar i Stockholm och reser fram och tillbaka. Vi småpratade lite och bestämde kl 14 sedan sa sedan godnatt. Han ropade efter oss: -I don´t get any other, I wait for you!!! Vi skrattade lite åt vad va det egentligen han sa??? Dagen efter rullade antagligen den skruttigaste aircon minivanen på ön in och rundade fontänen, bellboysen hade nog aldrig lastat en lumpigare bil utanför den så fancy entrén. När jag checkat ut var allt redan packat och familjen vara redo för avfärd så jag skyndade in och hann knappt reflektera över vad jag satte mig i förrän det var försent och vi rullade söderöver. Daniel skrattade lite när han beskrev de blankslitna däcken och dörrvakternas miner! Legolas och jag fick våra bälten till att funka medan Anakin satt i Daniels knä längst bak, safety last!! Hikkaduwa here we come!
